Gene Sarazen och Augustas 15:e

Det är fredag kväll och jag har nyss bläddrat lite förstrött i Robert Hales fina The Encyclopedia of Golf. Utgiven 1971 i England av Webster Evans. Det är inte utan att man känner sig som den gamle i klubbhuset - Woodhouse ni vet - när man bläddrar tillbaka i golfens historia.
Många stjärnor lyser på golfhimlen. Men den som jag fascineras av mest är Gene Sarazen. Inte bara att han uppfann sandwedgen i början av 1930-talet. Men främst för det slag med lillspoon som gjorde honom världsberömd. På sista rundan av Masters 1935 slog han sitt andra slag 200 meter i hål på det 15:e hålet, par 5. Han vann tävlingen efter särspel och hans albatross blev omtalad som The shot heard 'round the world.
Vid 21 års ålder hade han vunnit tre av sina sju majors och sin sista major spelade han 1973 i The Open på Troon, 71 år gammal. Han gjorde då hole-in-one på det korta 8:e hålet och dagen efter satte han ett bunkerslag på samma hål. A true Golf Legend.

På måndag börjar sommarlovet

Redan idag på fredag när jag går ut på min altan och ser på utsikten över Hindsen. Kisar lite med ögonen och känner doften av en gräsmatta som klipptes igår. Ser Lenas rosor, körsbärsträdet, rallarrosorna, gräslöken i drivbänken och allt som nu prunkar . Jag hör också hur någon långt borta från Värnamo Golfklubb som ropar Fore.

Då förstår jag att här är sommaren. En sommar som i vått och torrt ändå är en sommar.

Och mitt sommarlov börjar på måndag!

Vem i hela världen kan man lita på?

Vi hittar information, på Internet, i ett stort antal olika källor. Där exempelvis sökmotorerna presenterar sökresultat som vi accepterar som sanningar. Men hur är det egentligen med alla dessa "kunskapskällor" på Internet. Är det fakta och validitet? Svaret är givet - nej det är det inte!

Vem garanterar exempelvis innehållet i Wikipedia?

Det är hög tid att introducera tjänster på Internet som filtrerar all "fakta" och sätter sin garantistämpel på information.

En framtida semantisk web som är urskiljningslös kan i värsta fall skicka tillbaka vissa delar av mänskligheten, kunskapsmässigt, till den mörka medeltiden.

Jag hittade ett citat, med bäring på andemeningen i detta inlägg, för ett tag sedan som fick mig att fundera riktigt ordentligt;

"WHAT DO YOU BELIEVE IS TRUE EVEN THOUGH YOU CANNOT PROVE IT?"

Fortfarande, ett halv år senare, kan jag inte, till och från, låta bli att grubbla på den frågan.

En väsentlig slutsats är, med detta framväxande scenario, att sannolikt ökar betydelsen av varumärken och hur dessa "laddas" med värderingar. Tillförlitlighet och trovärdighet blir viktigt. Säkerhet blir ett absolut måste. Kryddas detta sedan lite med ett ärligt menat CSR så har vi recepet på en framgångsrik och framtida hållbar internetnärvaro.

Har man dessutom ett etablerat varumärke så adderas också trygghet som "grädde på moset".

PS. Vill du bli intelektuellt stimulerad gå då in på The World Question Center http://www.edge.org/questioncenter.html. Där hittar du frågeställningar som den ovan eller som denna; "I can answer the question, but am I bright enough to ask it?" — James Lee Byars.

Nu bloggar Swedbank

Nya användarbeteenden och nya "verktyg" på nätet har gett möjligheter för den breda gruppen användare av Internet att på ett interaktivt och användarvänligt manér kunna påverka innehåll. Detta har myntat begreppet Web 2.0.

Sedan ett tag tillbaka har vi också sett hur tex. några VD:ar för större internationella företag reducerat kontaktytorna mellan sig och sina kunder genom att blogga och hur ett ofantligt antal andra bloggar växt upp som svampar ur Internets jungfrueliga mylla. Många av dessa bloggar är enbart textuella men också mer visuella sådana, sk. vlogs, blir allt populärare.

Rena sakområdesbloggar är nu mycket vanliga. Och glädjande nog kan vi se att Swedbank nu med sin http://www.sparabloggen.se/ låter webbplatsbesökare och kunder blogga kring sparande.

Det är sannolikt att anta Sparabloggen hos Swedbank och andra företagsbloggar är början på en snabbt framväxande trend där företagen, via Internet-relaterad teknologi, allt mer låter kunderna komma närmare och få möjligheter att bli mer involverade än tidigare.

En "resa" på Internet, med en hastighet av Warp 3, har nu inletts. En utveckling som vi inom en decad kommer att se generera MetaWeb. Något som jag beskrivit i ett tidigare inlägg i min blogg.

Bärbar manick i en nära framtid?

Är man lite av prylgalning kan man inte låta bli att fascinera sig över den kreativitet som blomstrar i alla världens hörn kring bärbara manicker. Just nu har jag en favorit.

Den kallas för Finger Touching och verkar använda laser om jag har tolkat bilden rätt.

Nu väntar jag med spänning på att få se ett Holo Deck som kanske en individualiserad och upplevelserik butik eller köpcenter som nästa steg i utvecklingen.

Musens uppgång och fall

Jag kan inte låta bli att återkomma kring frågan om ”Next Generation Internet” (NGI). Det är helt klart att människan måste vara i fokus och de företag som satsar på ett Internetnärvaro som bygger på grundläggande naturliga sätt att kommunicera kommer att vara framtidens och det nya Internets vinnare. Helt enkelt enkla gränssnitt som navigeras med tal, rörelse och röst. Ett NGI som för länge sedan har tagit musen av daga till förmån för tal, händer och kroppsspråk.

Sådana visioner hittar vi idag bl a exempel på i Micrsosofts initiativ .Net och MS Surface. Vi hittar dem också hos Jeff Hanh och hans arbete kring taktila gränssnitt.

Intressanta länkar kring nya sätt att interagera med digitala gränssnitt är exempelvis;

http://www.microsoft.com/surface/
http://www.ted.com/index.php/talks/view/id/65?gclid=CL6Ese_z1owCFSdDZwodHC6tvA

Till detta bör läggas kraftfull intelligens som har långtgående adaptiva och prekognitiva förmågor som bör vara en helt integrerad del i NGI.

En intelligens som är mer baserad på lärande och dialog än algoritmer och därmed bättre passar in i på NGI (MetaWeb) som just nu skapas av alla användare av Internet.

Tillgänglighet och bredband är i detta perspektiv självklara hygienfaktorer.

Behandlad med råttgift

Dilaterad kardiomyopati betyder ungefär "resterna av hjärtsvikt". Vid dilaterad kardiomyopati är hjärtats pumpförmåga försämrad, vilket leder till att kammare och förmak blir förstorade. Andfåddhet och ödem utvecklas. Det venösa trycket stiger vilket gör att man hos en del som drabbas kan se fyllda blodkärl i halsen. Vid röntgenundersökning ser man ett förstorat hjärta. Ultraljud av hjärta visar sänkt rörlighet i vänster kammare.

I mitt fall, februari 2005, när hjärtsvikten blev allt för svår att brottas med slapp jag både ödem och blodfyllda halsvener. Men man kan säga att 20 trappsteg på centralen i Stockholm kändes som om det vara Mount Everest som skulle besegras. Dessutom gjorde jag allt för att inte visa att jag var sjuk. Så på gott eller ont står det i min journal från Södersjukhuset:

”Svårt sjuk, men till synes helt opåverkad.”

Vad som har skapat detta tillstånd är inte helt lätt att identifiera. Troliga ”bovar” är övervikt, låg frekvens av motion, felaktig kost, för mycket alkohol, snarkning med långvariga och frekventa (mer än 200 st per natt) andningsuppehåll ( sk. Apne) och för högt obehandlat blodtryck. Summan av dessa pusselbitar utlöser en mer eller mindre allvarlig hjärtsvikt.

Vid långt gången kardiomyopati finns egentligen ingen annan bot än hjärttransplantation. Vid måttlig dito kan en klart förbättrad tillvaro uppnås genom att attackera samma beteende som orsakat problemet. Speciellt fysisk träning och total avhållsamhet från alkohol kan göra underverk.

Vid sidan av denna livsstilsförändring bör man komplettera med vissa läkemedel som tex. saltrestriktion i kosten, digitalis, diuretika, ACE-hämmare och betablockerare.

Det som i mitt fall har givit en kraftigt upplevd förbättring är ett medicinhopkok av Furix (vätskedrivande), Linatil(ACE-hämmare som verkar genom att vidga dina blodkärl, vilket gör det lättare för hjärtat att pumpa runt blod) och Waran. Waranet (egentligen råttgift) är till för att tunna ut blodet eftersom med ett förstorat hjärta riskerar man att blodet klumpar sig med risk för blodproppar.

Till detta har jag också tillagt ett relativt strikt träningsprogram som innebär 3 dagars styrketräning/vecka inkl. roddmaskin, cykling och gåband i 30 minuter. Hela träningspasset tar ca 1,5 h.

I det första skedet efter mitt insjuknande ändrade jag kostvanorna och gick ned 24 kg på 7 månader. Nu har jag startat upp, efter att ha hållit vikten jag gick ned till i ca 1 år, nästa fas av viktnedgången och målet är 18 kg till. Lyckas jag med det har jag gått från en tre siffrors viktangivelse till en två siffrors. Faktisk lite samma psykologi som i golf – att sträva efter att få en handicap som är ”enbent”.

Och dessutom har jag tagit upp golfen igen om än det tär på psyket hos en fd. låghandicapare att tampas med rondresultat som landar mellan 90 och 100.

Så det är precis som med blodtrycket. Likaväl som man vill ha 80 eller under i undertryck vill man få 80 eller under i resultat av en golfrond. När man var 25 hade man både och.

Gammal kärlek rostar aldrig

Någon gång kring 1975 blev jag kär. Inte i det motsatta könet utan i en mycket intressant och romantisk spelöppning i schack som en del kallar för preussisk. Min kärlek och förmodligen livslånga intresse för denna öppning väcktes efter drag 4. Sg5. Efter det draget öppnar sig ett kreativt himmelrike av taktiskt spel.

Fortfarande än idag, fast jag vet att jag ger mig ut på farligt vatten, kan jag inte låta bli att försöka hamna i den situation som uppstår efter att jag placerat min spingare på g5. Och hoppas speciellt att svart skall spela 4. d5 så jag kan slänga in 5. exd5. Denna öppning har gett mig många förluster. Inte minst på 70:talet när jag på kvällarna i Lund tillbringade mycket tid på LASK. Till glädje för en och annan motståndare vars ranking fick sig ett bidrag av mig.

Men jag hoppas att jag aldrig lär mig av misstagen och kan ha fortsatt lika roligt med denna öppning i minst 30 år till som jag haft i mer än 30 år.

Robotologins 3 lagar

I takt med att intelligens ökar i alla arter av maskiner som människan använder idag och att till och med stormästare i schack är chanslösa in sina försök att överlista schackdatorer får mig att då och då begrunda storheten i att Isaac Asimov redan 1950 publicerade robotologins lagar.

Lagarna var från början tre till antalet och lydde:
1.En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att en människa skadas.

2. En robot måste lyda de order som ges av en människa, utom om detta skulle stå i strid med första lagen.
3. En robot måste skydda sig själv, utom om detta innebär brott mot första eller andra lagen.

Senare tillkom en nollte övergripande lag, med prioritet före de första tre:

0. En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas.

Utgår vi ifrån att Raymod Kurzwails och Arthur C. Clarkes förutsägelser om framtiden är relativt valida. Innebär det, som jag ser det, att det är hög tid att redan nu börja diskutera och skapa standards och bygga in regelverk i t.ex. datorer i enlighet med robotologins 3 (4) lagar.

Det helt klart att smarta maskiner, pyttesmå eller stora med mänskliga drag, kommer att vara till stor nytta för mänskligheten i framtiden. Kanske rent av sammansmälter människa och maskin =Singularitet:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Singulariteten

Det är ju egentligen inte så konstigt om vi betänker företeelser som finns idag som inopererade hörapparater, Brånemarkmetoden, pacemakers, mfl a hjälpmedel som har integrerats i den mänskliga kroppen.

25 innovationer som förändrar världen

Går vi tillbaka ca 25 år och försöker identifiera de innovationer som har eller kommer att leda till förändring av olika slag kan jag identifiera ca 25 st innovationer som har eller kommer att påverka oss avsevärt. Det intressanta är också att de flesta av dessa är relativt kända.

1. The Internet 2. Cell phone 3. Personal computers 4. Fiber optics 5. E-mail 6. Commercialized GPS 7. Portable computers 8. Memory storage discs 9. Consumer level digital camera 10. Radio frequency ID tags 11. MEMS 12. DNA fingerprinting 13. Air bags 14. ATM 15. Advanced batteries 16. Hybrid car 17. OLEDs 18. Display panels 19. HDTV 20. Space shuttle 21. Nanotechnology 22. Flash memory 23. Voice mail 24. Modern hearing aids and 25. Short Range, High Frequency Radio. ( MEMS; se def. http://en.wikipedia.org/wiki/MEMS )

Egentligen en salig blandning och mindre förvånansvärt är att just nu bedömer de flesta Internet som den största innovationen. Kring detta kan man ha dubier. Personligen tror jag att om 10 år så har Internet halkat ned till andra plats. Strax efter den nya ettan som jag då tror blir nanoteknologi.

Det svåra ligger väl i att gissa vilka är de kommande nykomlingarna som just nu testats eller teoritiseras i ett forskningscentrum någonstans. Eller som bara finns som en dröm i en hyperaktiv entreprenörs hjärna. Är det kommunicerande fotoner som över en natt kanske förändrar hela begreppshorisonten kring vad som är hög bandbredd eller AI i framtidens inbyggda manick?

Det är nog som Bachman, Turner and Over Drive sjöng på 60:talet:

- You aint seen nothing yet!