Dilaterad kardiomyopati betyder ungefär "resterna av hjärtsvikt". Vid dilaterad kardiomyopati är hjärtats pumpförmåga försämrad, vilket leder till att kammare och förmak blir förstorade. Andfåddhet och ödem utvecklas. Det venösa trycket stiger vilket gör att man hos en del som drabbas kan se fyllda blodkärl i halsen. Vid röntgenundersökning ser man ett förstorat hjärta. Ultraljud av hjärta visar sänkt rörlighet i vänster kammare.
I mitt fall, februari 2005, när hjärtsvikten blev allt för svår att brottas med slapp jag både ödem och blodfyllda halsvener. Men man kan säga att 20 trappsteg på centralen i Stockholm kändes som om det vara Mount Everest som skulle besegras. Dessutom gjorde jag allt för att inte visa att jag var sjuk. Så på gott eller ont står det i min journal från Södersjukhuset:
”Svårt sjuk, men till synes helt opåverkad.”
Vad som har skapat detta tillstånd är inte helt lätt att identifiera. Troliga ”bovar” är övervikt, låg frekvens av motion, felaktig kost, för mycket alkohol, snarkning med långvariga och frekventa (mer än 200 st per natt) andningsuppehåll ( sk. Apne) och för högt obehandlat blodtryck. Summan av dessa pusselbitar utlöser en mer eller mindre allvarlig hjärtsvikt.
Vid långt gången kardiomyopati finns egentligen ingen annan bot än hjärttransplantation. Vid måttlig dito kan en klart förbättrad tillvaro uppnås genom att attackera samma beteende som orsakat problemet. Speciellt fysisk träning och total avhållsamhet från alkohol kan göra underverk.
Vid sidan av denna livsstilsförändring bör man komplettera med vissa läkemedel som tex. saltrestriktion i kosten, digitalis, diuretika, ACE-hämmare och betablockerare.
Det som i mitt fall har givit en kraftigt upplevd förbättring är ett medicinhopkok av Furix (vätskedrivande), Linatil(ACE-hämmare som verkar genom att vidga dina blodkärl, vilket gör det lättare för hjärtat att pumpa runt blod) och Waran. Waranet (egentligen råttgift) är till för att tunna ut blodet eftersom med ett förstorat hjärta riskerar man att blodet klumpar sig med risk för blodproppar.
Till detta har jag också tillagt ett relativt strikt träningsprogram som innebär 3 dagars styrketräning/vecka inkl. roddmaskin, cykling och gåband i 30 minuter. Hela träningspasset tar ca 1,5 h.
I det första skedet efter mitt insjuknande ändrade jag kostvanorna och gick ned 24 kg på 7 månader. Nu har jag startat upp, efter att ha hållit vikten jag gick ned till i ca 1 år, nästa fas av viktnedgången och målet är 18 kg till. Lyckas jag med det har jag gått från en tre siffrors viktangivelse till en två siffrors. Faktisk lite samma psykologi som i golf – att sträva efter att få en handicap som är ”enbent”.
Och dessutom har jag tagit upp golfen igen om än det tär på psyket hos en fd. låghandicapare att tampas med rondresultat som landar mellan 90 och 100.
Så det är precis som med blodtrycket. Likaväl som man vill ha 80 eller under i undertryck vill man få 80 eller under i resultat av en golfrond. När man var 25 hade man både och.
I mitt fall, februari 2005, när hjärtsvikten blev allt för svår att brottas med slapp jag både ödem och blodfyllda halsvener. Men man kan säga att 20 trappsteg på centralen i Stockholm kändes som om det vara Mount Everest som skulle besegras. Dessutom gjorde jag allt för att inte visa att jag var sjuk. Så på gott eller ont står det i min journal från Södersjukhuset:
”Svårt sjuk, men till synes helt opåverkad.”
Vad som har skapat detta tillstånd är inte helt lätt att identifiera. Troliga ”bovar” är övervikt, låg frekvens av motion, felaktig kost, för mycket alkohol, snarkning med långvariga och frekventa (mer än 200 st per natt) andningsuppehåll ( sk. Apne) och för högt obehandlat blodtryck. Summan av dessa pusselbitar utlöser en mer eller mindre allvarlig hjärtsvikt.
Vid långt gången kardiomyopati finns egentligen ingen annan bot än hjärttransplantation. Vid måttlig dito kan en klart förbättrad tillvaro uppnås genom att attackera samma beteende som orsakat problemet. Speciellt fysisk träning och total avhållsamhet från alkohol kan göra underverk.
Vid sidan av denna livsstilsförändring bör man komplettera med vissa läkemedel som tex. saltrestriktion i kosten, digitalis, diuretika, ACE-hämmare och betablockerare.
Det som i mitt fall har givit en kraftigt upplevd förbättring är ett medicinhopkok av Furix (vätskedrivande), Linatil(ACE-hämmare som verkar genom att vidga dina blodkärl, vilket gör det lättare för hjärtat att pumpa runt blod) och Waran. Waranet (egentligen råttgift) är till för att tunna ut blodet eftersom med ett förstorat hjärta riskerar man att blodet klumpar sig med risk för blodproppar.
Till detta har jag också tillagt ett relativt strikt träningsprogram som innebär 3 dagars styrketräning/vecka inkl. roddmaskin, cykling och gåband i 30 minuter. Hela träningspasset tar ca 1,5 h.
I det första skedet efter mitt insjuknande ändrade jag kostvanorna och gick ned 24 kg på 7 månader. Nu har jag startat upp, efter att ha hållit vikten jag gick ned till i ca 1 år, nästa fas av viktnedgången och målet är 18 kg till. Lyckas jag med det har jag gått från en tre siffrors viktangivelse till en två siffrors. Faktisk lite samma psykologi som i golf – att sträva efter att få en handicap som är ”enbent”.
Och dessutom har jag tagit upp golfen igen om än det tär på psyket hos en fd. låghandicapare att tampas med rondresultat som landar mellan 90 och 100.
Så det är precis som med blodtrycket. Likaväl som man vill ha 80 eller under i undertryck vill man få 80 eller under i resultat av en golfrond. När man var 25 hade man både och.
2 kommentarer:
Bra jobbat Peter! Det syns att du mår bättre idag och att du gått ner ett stort antal pannor. Keep up the good work!
Väldigt bra skrivet!
Lycka till med allt!
Skicka en kommentar