Ett av de mest vedervärdiga odjuren som angriper den mänskliga anatomin är ”giktdjävulen”.
Dess attack leder till svår smärta och angriper med fördel tåleder, anklar, knän, vrister och armbågar. Utöver att initiera en infernalisk smärta, som dessutom inte tål den minsta art av kontakt, ger gikten också en rodnande svullnad och värmekänsla.
Attacken är också lömsk till sin karaktär eftersom den föredrar att angripa nattetid. För att sedan inom loppet av några timmar intensifieras till ett outhärdligt stadium.
Indirekt bovar i sammanhanget är inälvsmat, alkohol, sardiner, sardeller, ansjovis, skaldjur i salt lag, mm.
Gikten är också skoningslös och utan någon form av empati. Det kan jag konstatera efter att i 4 år levt exemplariskt ( utan alkohol och exempelvis anjovis) och varit befriad från alla former av giktattacker under den tiden.
Inte förrän i söndags natt när den lömska djävulen överföll mig och helt skoningslöst angrep mitt vänstra knä. Det värsta stället för en giktattack.
Jag är nu på bättringsvägen, men konstaterar att rättvisa inte är något naturligt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar